TELEFONKORTETS HISTORIA I SVERIGE

Ur Telias perspektiv

Sedan mynt automaten introducerades har kostanden för hantering av mynt, vandalisering och gratisringning ökat. Denna utveckling gjorde att Telia och andra operatörer av telefonautomater såg sig om efter alternativ till myntautomaten. Vad den moderna tekniken erbjöd var flera olika former av kortautomater.

Tester

Efter prov med olika telefonkortsautomater valde Telia system 1989. Valet av nationellt system föregicks av tre olika tester:

1. Det första systemet som provades av Telia bestod av telefonkortsautomater med optiska kort i plast. Systemet köptes från Sodeco (Landis & Gyr), Schweiz. Detta system provades kring Uppsala med start 1981 och var i drift ända till dess att automaterna byttes ut 1991 mot det system som sedan valdes för hela landet. Omfattningarna på testet var 60-70 automater som provades på gator och torg samt på Samariterhemmet i centrala Uppsala och på F18 strax utanför stan.

Vänster: Publika kort från Sodeco som användes i Uppsala-testet, 90 000 exemplar finns av varje valör.
Höger: Teliakort från Sodeco. Servicekortet finns i c:a 4000 exemplar, testkortet i ett 20-tal (siffrorna är påskrivna efter produktion).

2. Det andra systemet bestod av telefonkortsautomater med magnetkort i plast och köptes från Plessey, sedermera GPT, England. Cirka 15 automater sattes upp på Berga Örlogsskolor utanför Stockholm samt på Södersjukhuset och Karlbergs Krigsskola i centrala Stockholm. Provet inleddes 1987.

Publika kort som såldes i Stockholm. Upplagor 7000 (ovan vänster), 2000 (nedan vänster), 2500 (båda höger)

3. Det tredje systemet bestod av telefonkortsautomater med magnetkort i papper från NTT/Marubeni, Japan. Cirka sju automater provades på Regionsjukhuset i Linköping. Provet inleddes 1989.

Korten ovan producerades i 1200 exemplar vardera.

Svenska systemet

Valet föll slutligen på ett system från franska Schlumberger Industries. Efter test startade systemet officiellt i oktober 1990. Korten i systemet heter IC-kort (integrated circuitcard) men kan också kallas för chipkort eller smarta kort efter engelskans smart card. Jämfört med magnetkort är IC-kort dyrare att producera men de har mycket bättre tillförlitlighet och säkerhet.
IC-kort öppnar också möjlighet att utveckla nya tillämpningar i takt med kundernas behov.
En annan fördel med IC-kort är att Telia kan köpa automater och kort från olika tillverkare. Tidigare system byggde på att varje tillverkare gjorde ett eget slutet system, bestående av såväl kort som automat.
Tidiga leverantörer var McCorquodale i Storbritannien och Soliac i Frankrike.

Valörer

Vid introduktionen av systemet med IC-kort tillhandahölls två olika valörer, 50 markeringar och 100 markeringar. I slutet av 1991 utkom det första kortet med 25 markeringar. I början av 1994 ändrades valörerna på publika kort till 30, 60 respektive 120 markeringar. För enstaka kort har andra valörer använts.